2013 – Roshatarens slutliga omvändelse

ros_pysselmosterTänk er små mjuka barnafötter tillsammans med … vassa taggar. Ingen lyckad kombination eller hur? Det var så det var för mig när jag var liten. Någon hemsk rosa rugosa sort på baksidan och berberisbuskar på framsidan huset! Det var så det utvecklades, hatet mot alla växter med taggar!

När vi blev med den här trädgården ville mannen ha rosor. Jag tycker inte om rosor, sa jag! Men visst bläddrade jag i uppslagboken av Lars-Åke Gustavsson. Och där fanns ju faktiskt några taggfria sorter. Kanske rosor, tänkte jag men aktade mig för att säga något högt. Den rosälskande mannen la ut texten om gammaldags rosor, jag påpekade att det såg ut som att dom hade många taggar och så fortsatte det några år, medan vi koncentrerade oss på pioner istället, det gillade vi båda två.

Så kom då dagen då jag planterade min första ros. Jag tror det berodde på mitt ekonomiska sinne eller som vissa säger, snålhet. Det var förstås något erbjudande, handla för xx kronor och få barrotade rosor på köpet. Och så kom dom! Vad jag köpte egentligen har jag glömt, det dog antagligen. Jag ställde rosorna i en hink med vatten och glodde lite surt åt det hållet varje gång jag gick förbi. Efter ett tag kände jag hur plikten kallade och jag planterade dom i en stor svart plastbalja som fick stå framför huset. Dom var friska, fick fina mörkgröna blad och vackra rosa rosor och hade faktiskt inte så många taggar.

Efter den namnlösa kom det fler. Först Chevy Chase som visade sig vara en övergående förälskelse, sen blev det vitt, Iceberg och efter det Karen Blixten en kärlek håller i sig. Så kom Belle de Cresy, en obesvarad kärlek, har ännu inte sett några blommor men det kan eventuellt bero på rådjuren. Och redan 2012 kom den vackraste, den som fick hjärtat att smälta; Austinrosen Munstead Wood, en mörkt rödlila skönhet, det var så jag blev omvänd! Den rosälskande mannen fick med några fler sorter hem men det var bara Munstead jag brydde mig om.

 

ros__munsted_pysselmoster Den namnlösa har blommat vackert flera år i sin plastbalja men den tuffa vårvintern 2013 tog knäcken på den men då hade mitt hårda roshjärta smält och rosorna började drälla in. Fler Munstead förstås, ersätta en Karen Blixten som dött, the Pilgrim att ha framför huset, Mme Boll, Heritage och så en ny kärlek i Rhapsody in Blue.

Och höstas fanns det ju Austinrosor på rea och en hel del andra också som till exempel Dorothy Perkins och Veilchenblau på stam, det blev trångt i den lilla bilen. Jag hade ett nytt rabatthörn där de fick plats. Rådjuren tackade genom att äta upp de sista blommorna L

I sommar ser jag fram emot eller kanske rättare sagt drömmer jag om ett hav av rosor! Vi får väl se hur det går med den saken.

Varje år brukar det vara någon ny växt eller växtgrupp som jag nördar ner mig i. Det har varit magnolior, hortensior, rododendron, pioner och en massa annat. Vissa kärlekar består andra visar sig vara förälskelser som svalnar. Det här var historien om hur 2013 blev rosornas år.

Rugosa rosor och beriberis är fortfarande växter som jag säger ALDRIG till men vad vet man? Vi lever ju i en föränderlig värld och det finns ju några berberis-sorter med väldigt snygga blad som inte blir så stora.

 

God fortsättning på 2014!

 

 

 

 

 

2 thoughts on “2013 – Roshatarens slutliga omvändelse

  1. Tycker du är ett föredöme i förändringsbenägenhet som är så viktigt ;-) Började nog med ett ganska allmänt intresse sen blev det ett släkte per år. Nu… ..vojne, vojne de blir fler och fler. Men en del åker ut också. 2013 blev ett rosen- och dahliaår.

    Iceberg som du nämner är en väldigt vacker ros i mina ögon. Munstead satte jag hos mamma och hoppas den ska bli så fantastisk som alla säger. Belle de Crezy är läcker hos mig men skickar rotskott… Vad roligt att du har en trädgårdsintresserad man att dela intresset med :-)

    Berberis är på väg in i min trädgård…. och jag har tänkt ALDRIG tills jag såg bilder :-)

  2. Tack för det Carina! Men trädgård handlar ju mycket om förändring … eller hur? Och det är ju väldigt lite som blir exakt som man tänkt sig i alla fall i min trädgård :)

    Berberis på väg in hos dig … är väl bäst jag låter bli att titta efter några bilder
    :)

Comments are closed.